Diskussionen om energieffektivitet i bostäder handlar ofta om värmepumpar, solpaneler och smart teknik. Men ett av de äldsta och mest påtagliga sätten att minska en fastighets energiförbrukning är ett som funnits länge och som fortfarande ger konkret utdelning: att byta ut gamla, läckande fönster mot moderna alternativ. Det är en investering som syns direkt på inomhuskomforten, hörs i form av bättre ljudisolering och märks på energiräkningen år efter år.
Hur gamla fönster påverkar värmekostnader
En betydande del av en byggnads värmeförlust sker via fönstren. Exakt hur stor andel beror på fönsterarea, glastyp och tätningarnas skick, men äldre fönster med enkelt eller gammalt tvåglasglas kan stå för uppemot 25 till 35 procent av en fastighets totala transmissionsförluster. Det innebär att en inte obetydlig del av den energi som produceras för uppvärmning försvinner ut genom glasrutor och fogar.
Moderna energifönster med lågemissionsskikt – ett tunt metalloxidskikt på glasytan som reflekterar värmestrålning tillbaka in i rummet – och argongas i glaszwischenrummet ger ett U-värde som kan vara tre till fyra gånger bättre än ett äldre tvåglas. U-värdet anger hur mycket värme som passerar per kvadratmeter och grad temperaturskillnad, och ett lägre U-värde innebär lägre värmeförlust.
I praktiken märker man skillnaden som att golvet nära fönstret inte längre är kallt, att kondens på glaset försvinner eller minskar kraftigt och att drag vid fönsterpartier upphör. Det är en skillnad i komfort som är svår att kvantifiera men lätt att känna.
När ett fönsterbyte är motiverat
Fönster har en livslängd på ungefär trettio till femtio år under normala förhållanden. Men livslängden varierar kraftigt beroende på underhåll, exponering och konstruktion. En del fönster behöver bytas ut långt tidigare om tätningar blivit hårda och spruckna, om träet angripits av röta eller om fogmassan mot fasaden inte längre är tät. För en bostadsrättsförening i huvudstaden är fönsterbyte för BRF i Stockholm dessutom ett beslut som kräver samordning med övriga fasadarbeten, eftersom tidpunkten påverkar både kostnad och logistik.
Det finns några tydliga tecken på att ett fönsterbyte är motiverat snarare än enbart en reparation:
- Kondens inne i glaset – när det bildas fukt mellan glasrutorna har tätningen i isolerglasenheten gått sönder och glaset förlorat sin isoleringsförmåga. Det kan inte åtgärdas med underhåll.
- Drag vid stängt fönster – tyder på att tätningarna är uttjänta eller att karmens passform försämrats. I lindriga fall kan tätningslisterna bytas, men i äldre fönster är det ofta inte kostnadseffektivt.
- Trädelar med röta – angripet trä i karm eller båge sprider sig, binder fukt och kan i förlängningen skada anslutande konstruktioner. Lokal lagning hjälper temporärt men löser inte grundproblemet.
- Fönstret svårt att öppna eller stänga – kan bero på att karm och båge rört sig på grund av fukt eller att beslag slitits ut. I äldre konstruktioner är det ofta ett symptom på ett sammantaget underhållsbehov.
Fönstertyper och vad de ger
| Fönstertyp | Typiskt U-värde (W/m²K) | Passar för | Energiprestanda |
| Äldre tvåglas (från 1970–1980-tal) | 2,5–3,0 | Referens – vad som ska bytas ut | Låg |
| Standard energiglas, tvåglas | 1,1–1,4 | Allmänt bostadsändamål, nyproduktion | Bra |
| Treglas energifönster | 0,7–0,9 | Hus med höga energikrav, passivhus | Mycket bra |
| Bevarandekopia med energiglas | 1,0–1,5 | Kulturmärkta fastigheter, sekelskifteshus | Bra med hänsyn till antikvariska krav |
Fönsterbyte i en bostadsrättsförening
I en bostadsrättsförening ansvarar föreningen för fastighetens yttre delar, inklusive fönstren. Det innebär att ett fönsterbytesbeslut fattas av styrelsen, finansieras av föreningen och samordnas som ett gemensamt projekt. Det är en styrka: när hela fastigheten byter fönster i ett svep uppnår man ett enhetligt resultat, samordnar ställning och etablering vid ett tillfälle, och säkerställer att alla lägenheter får samma förbättring.
En bostadsrättsförening i Stockholm med gamla fönster har i praktiken tre möjliga vägar. Att skjuta på bytet och sköta underhåll löpande – vilket fungerar en tid men kräver allt mer insats för ett allt sämre resultat. Att byta ett fönster i taget i respektive lägenhet – vilket ger ett splittrat utseende och sällan är kostnadseffektivt. Eller att genomföra ett samordnat fönsterbytesprogram för hela fastigheten, vilket ger bäst resultat och ofta lägst kostnad per fönster.
Den som vill veta mer om fönsterbyte för BRF i Stockholm kan kontakta Arenum Fasad & Betong, som arbetar med fönsterbyten och fönstrerenovering för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholmsområdet. De hanterar projektet från besiktning och offert till genomförande och kan samordna fönsterbytet med eventuella fasad- eller balkongarbeten.
Att räkna hem ett fönsterbyte
Fönsterbyte är en av de investeringar där energibesparingen är direkt mätbar, men där återbetalningstiden varierar och sällan är det avgörande argumentet i sig. För en bostadsrättsförening med höga uppvärmningskostnader och gamla fönster kan energibesparingen vara påtaglig. Men för de flesta är kombinationen av lägre energiförbrukning, förbättrad komfort, minskad dragutsläpp och det faktum att gamla fönster ändå behöver bytas ut förr eller senare – det sammantagna skälet att agera.
- Ta reda på fönstrens ålder och typ innan ni beställer besiktning. Vet ni att fastigheten har originalfönster från 1970-talet är beslutsunderlaget delvis redan klart.
- Kontrollera om kulturminnesmärkning eller antikvariska krav gäller. Äldre hus i bevarandevärda miljöer kan ha krav på fönstrens utseende som påverkar vilka alternativ som är tillåtna.
- Räkna på energibesparingen. Energirådgivning via kommunen är gratis och kan ge en uppskattning av vad ett fönsterbyte ger i minskad energiförbrukning för just er fastighet.
- Samordna med fasadarbeten om möjligt. Att byta fönster i samband med fasadrenovering eller omputsning sparar tid och ställningskostnader.
- Informera de boende i god tid. Fönsterbyte kräver att hantverkare kommer in i varje lägenhet. Tydlig kommunikation om tidsplan och vad som krävs minskar störningarna.
Ett välgenomfört fönsterbyte märks varje dag – i temperaturen nära fönstret en kall vinterdag, i tystnaden när trafiken utanför dämpad och i vetskapen om att värmen man betalar för stannar kvar inomhus.